Jag föddes i Sälen, Västerdalarna 1954, flyttade 1961 till Älvdalen i Österdalarna och har haft förmånen att uppleva musikaliskt skilda miljöer i de båda dalgångarna.
Fiolen och folkmusiken blev ett naturligt val för mig i skolan 1964.
De äldre spelmännen i Sälen gästade ofta vårt hem, och jag somnade ibland till den musik som spelades på fioler och dragspel.
Sällan några "gamla" låtar, utan vals, schottis och polska, de senare vanligen av hambotyp.
En av de spelmän som jag hörde ofta var Oskar Larsson
(1896-1980), Gravendal.
När Oskar spelade satt han ofta i sitt kök på en stol mellan köksbordet och kylskåpet.
Han stoppade sin pipa med tobak och tände den, lade det ena benet över det andra och placerade fiolen i knät, lutad mot benet.
Stråken fattade han en bit inpå stången. När han spelade "guppade" han med i musiken på ett medryckande sätt.
Låtarna var aldrig starka eller snabba, så jag kunde höra och lära varje ton som spelades.
Efter ett par år kom jag i kontakt med Riksspelman Einar Britt (1897-1978).
Jag och några spelkamrater besökte honom ibland i det speciellt inredda musikrum som innehöll en tramporgel som trakterades av hans hustru Maria.
Maria stod för kaffet och erbjöd sig ibland att "sikundiera"(sekundera) på tramporgeln.Vi spelade framför allt Älvdalslåtar, men även låtar från andra delar av landet. Det var ofta tvåstämmigt spel efter noter.
Min mest aktiva period som spelman var 1969-1974 då jag spelade i Mora spelmanslag. Den tiden kom att betyda väldigt mycket för mitt framtida musicerande.
En av medlemmarna i laget var kurbitzmålaren och spelmannen Målar-Johan Halvarsson(1889-1977), som kom från Vikarbyn, Rättvik.
Han blev min spelkompis, och jag besökte honom på eftermid-dagarna efter skolan.
Tillsammans åkte vi på spelmansstämmor, däribland Bingsjö-stämman 1969, som blev en verklig kick.
1970 reste vi till Riksspelmansstämman i Stockholm, för att spela upp för Zornjuryn. Målar-Johan som då var 82 år gammal, fick silvermärket. Jag fick brons.
Under den här perioden fick jag upp öronen för andrastämmor. Förgrundspersonen i detta avseende var Påhl Olle Dyrsmeds, Östbjörka.
Jag lärde mig genom att lyssna på hans spel och märkte att också jag äger ett sinne för stämspel.
1972 blev jag riksspelman efter att ha fått Silvermärket i Gävle.
På hösten samma år reste jag till USA i Rotarys utbytesprogram för att under ett år vistas i olika familjer och gå på skola. Där spelade jag mest "klassiskt" i orkester och kvartett, men framträdde några gånger med folkmusik "from det gamla landet".
Mina möten med personligheter som dragspelaren och Sverigevännen Walter Eriksson och hans spelkompis Erik-Olof Eriksson (som var från Ragunda i Jämtland) var mina enda kontakter med folkmusiken under utbytesåret.Efter hemkomsten förberedde jag mig för att söka in till olika musikhögskolor.
Framgången uteblev. Skolornas jurypersoner ansåg att jag var "för mycket" spelman, för att göra mig besvär att tänka på en utbildning till fiollärare bland de "riktiga" violinisterna.
Försvarsmakten, däremot, såg inte spelmansintresset som något problem. Under nio månader utbildades jag till telegrafist i Karlsborg, Västergötland, där jag blev kvar som yrkesmilitär.
Spelandet fick under en period stå tillbaka för annat. Familjebildandet och fiolspelet sökte mig ungefär samtidigt, men blöjbyten och barnuppfostran fick gå före spelmansstämmorna.
1980 gick jag en 25-veckors folkmusikpedagogisk kurs vid Malungs Folkhögskola under ledning av Johnny Soling och Kalle Almlöf. Mellan 1980-1998 arbetade jag som fiollärare vid kommunala musikskolan i Tibro, Västergötland.
Jag har också genomgått en treårig stråkpedagogutbildning vid SMI i Stockholm och börjat som folkmusiklärare vid Skövde Musikgymnasium.
I takt med att barnen vuxit upp har det egna spelandet fått en allt större utrymma i mitt liv.
Numera kompletterar jag den traditionella spelmansmusiken med en slags "liturgisk folkmusik".
Mitt fiolspel har funnit en plats i kyrkliga sammanhang, som solist och tillsammans med röster i kör- och församlingssång.
Jag är numera gift med Anna som själv har tre barn (Zoltan, Aniko och Janos) och fyra barnbarn (Linus, Rebecka, Gabriel och Adam)
och jag har tre vuxna söner (Olof, Gustav och Karl-Johan)
och ett barnbarn (Otis).
Brölloppet ägde rum i Husaby kyrka påsknatten 2007.

Kronolgi1964- Började spela fiol i skolan
1972 Zorns spelmansmärke i silver (riksspelmans-märket)
1972-1973 Utbytesstudent i Floral Park, NY, USA
1979-80 Folkmusikkurs vid Malungs folkhögskola.
1991-94 Stråkpedagogutbildning vid SMI i Stockholm1980-98 Stråklärare vid Tibro Kommunala Musikskola
1993- 2008 Folkmusiklärare vid Musikgymnasiet i Skövde
1995- Startar firman "KULTURSTRÅK"
1997 Producerar och spelar in CD-n "Stämning"
1998 Tilldelas Skövde Kommuns Kultur-stipendium
1999 Producerar och spelar in CD-n "Kontrast"
-"- Publicerar nothäftet "Tillägnan" på Wessmans notförlag
2000 Publicerar nothäftet "Längtan" på Wessmans notförlag
2002 Komponerar en liturgisk mässa med latinsk text
-"- Tilldelas Västra Götalands regionens Kultur-stipendium
2005 Spelar in MISSA E CORDE ORIENS
2006 Publicerar "Vägen till Ljuset" på Wessmans notförlag
2007 Gifter oss i Husaby kyrka
11-13 november 2011 Nord11
arrangeras på Högfjällshotellet i Sälen och detta är fjärde året denna kombinerade tävling, festival och branschträff går av stapeln. De nordiska länderna tävlar i tre olika klasser
och för Sverige deltar i år
Jeanette Eriksson och Lars-Olof Ejstes i solistklassen
i gruppklassen Grannar och Ljunglöfs kapell,
Tensta spelmanslag och
vinnarna från VM i studentspelmanslag i Linköping i klassen för spelmanslag. Nord11 arrangeras av de nordiska spelmansförbunden gemensamt, läs mer om evenemanget på www.nord11.com.
Jag använder mig av dessa instrument
FIOL av Lars Söderström 1989
FIOL anonym
FIOL av Lars Söderström 5-strängad viola-fiol 1991
DURSPEL Hohner Corso G-Dur 3-körigt
DURSPEL Hohner Erica A-Dur 2-körigt
DRAGSPEL (Piano)Bugari
NYCKELHARPA av Tage Larsson 2002
SPILÅPIPA av Lars-Erik Andersson
NÄVERLUR nr 4740 av Rune Silén 1979
KOHORN
SÅNGRÖST
Det är viktigt att ha andra intressen än musiken
Jag har varit med i Frimurarna sedan Oktober 1996.
Det har haft stor betydelse för mig då jag funnit nya vänner med ett intresse för det mänskliga
och med samma mål i livet:
" att bli en bättre människa."
Det är naturligtvis en önskan som de flesta människor har,
men här har man chans att få en hjälp på traven.
Jag jagar älg sedan mitten av 80-talet. Det började på små marker, där jag tidigare bodde. Sedan 2000 jagar jag i Sälenfjällen där jag är med i Östfjällets jaktlag.
AnnaAnna kom till Eslöv från Debrecen, Ungern, 1986.
Flyttlasset bar av till Lidköping 2002.
Hon har en bred utbildning från båda länderna. Arbetet har varit varierande. Allt från eget företagande i textilbranchen, marknadscoordinator inom teater, näringsliv.
Idag arbetar Anna som tolk, och engagerar sig inom politiken som Miljöpartist.
Hon har tre barn: Zoltan, Aniko och Janos.
Och fyra barnbarn
Simba och Elvis är två bröder som är födda i Slutarp.
Simba är svart och född 25/10 2008
Elvis är brun och född 23/6 2009
De är en korsning av Tibetansk Spanel/Lhasa Apso/Västgötaspets
Båda hundarna har vi låtit kastrera, vilket har gjort dem mycket harmoniska och sympatiska.
Början av sidan
|
|
|
Hem | Om mig | Spelplan | Uppdrag |
Låtar med noter |Skivor | Noter |
e-postadress: lars-olof@ejstes.se
©2009 

